Miljonprogrammets lägenhetsdörrar i dag

Miljonprogrammet hade ett mål som var lätt att säga och svårt att genomföra: en miljon nya bostäder på tio år. Varje år mellan 1965 och 1974 beviljade riksdagen lån till ungefär 100 000 bostäder. Många av husen står kvar och är fullt bebodda, och de flesta har fått nya fönster, nya badrum och ofta nya dörrar sedan dess. Den här artikeln handlar om lägenhetsdörren, den dörr som skiljer din bostad från trapphuset.

Hur dörrarna såg ut från början

Byggandet under de här åren var industriellt. Dörrar, karmar och beslag tillverkades i stora serier och monterades på samma sätt i hus efter hus. En typisk lägenhetsdörr från perioden var en slät dörr med brevinkast, ett enkelt handtag, ett lås och ibland en titthålsöga. Säkerhetsdörrar av den typ som är vanliga i dag fanns inte på samma sätt.

Mycket av det har bytts. I en del hus har förvaltaren bytt till nya säkerhetsdörrar, i andra har de boende själva bytt eller kompletterat. Därför kan två lägenheter i samma trappa ha helt olika dörrar.

Varför lägenhetsdörren inte är som en villadörr

I ett flerbostadshus är lägenhetsdörren en del av husets helhet. Den skiljer din bostad från ett gemensamt utrymme, och därför ställs det ofta krav på dörren som en villaägare inte behöver tänka på, till exempel att den ska hålla brand och rök borta från trapphuset och dämpa ljud. Vilka krav som gäller för just din dörr får du veta av hyresvärden eller föreningen.

Det betyder i praktiken:

• Hyresrätt: dörren och låset tillhör oftast hyresvärden. Byt inte lås eller dörr utan att fråga. Hyresvärden kan ha ett låssystem där din nyckel också passar porten, tvättstugan och förrådet.
• Bostadsrätt: det är föreningens stadgar som avgör vem som ansvarar för dörren. Ofta är låset ditt ansvar men dörren föreningens, eller tvärtom.

På Värmdö äger och förvaltar det kommunala bostadsbolaget VärmdöBostäder drygt 2 200 lägenheter i Gustavsberg, Hemmesta, Stavsnäs, Djurö och på Ingarö. Bolagets egna regler för lås och nycklar har vi inte hittat publicerade, så fråga dem direkt om du hyr där.

Vanliga problem med äldre lägenhetsdörrar

Dörrar som har suttit i femtio år har ofta rört sig lite. Huset sätter sig, karmen slits och gångjärnen blir glappa. Det märks på flera sätt:

1. Dörren måste tryckas för att gå i lås. Ofta sitter slutblecket, stålplattan i karmen, inte längre rakt mot låset.
2. Nyckeln går trögt. Kan bero på smuts, slitage eller att låset aldrig har smorts.
3. Brevinkastet drar. Ett gammalt brevinkast utan borstar släpper in drag och ljud från trapphuset.
4. Tätningslisten är borta. Det gör dörren både kallare och lyhördare.

De flesta av de här problemen går att lösa utan att byta dörr. Justera gångjärnen, flytta slutblecket en aning, byt list och låt en fackman se över låset. I hyresrätt gör du en felanmälan.

När du flyttar in

Vid inflyttning i en äldre lägenhet vet du sällan hur många nycklar som finns i omlopp. Tidigare hyresgäster kan ha kopierat nycklar, och hantverkare kan ha fått lån av dem. Folksam skriver att om man misstänker att någon obehörig har fått tag på en nyckel behöver låset bytas direkt. I hyresrätt är det hyresvärden du vänder dig till. I bostadsrätt kan det vara du själv eller föreningen, beroende på stadgarna.

Värt att veta om brevinkastet och titthålet

Två små detaljer ger mycket. Ett brevinkast med skydd på insidan gör det svårare att se in och att fiska efter saker innanför dörren. En titthålsöga gör att du kan se vem som står utanför innan du öppnar. Båda går ofta att byta utan att röra själva låset, men fråga först om dörren har särskilda krav.