Funkisdörren känns igen på att den nästan inte syns. Där sekelskiftets dörrar hade fyllningar, profiler och snidade detaljer är 1930-talets dörr slät, ofta med ett smalt glasparti eller ett runt fönster och ett enkelt handtag i metall. Formen är ett barn av funktionalismen, den stil som brukar räknas ha fått sitt genombrott i Sverige med Stockholmsutställningen 1930.
På Värmdö finns tidiga exempel på stilen i Gustavsberg. Arkitekten Olof Thunström vid Kooperativa Förbundet började där med Höjdhagen, där röda envåningshus byggdes 1938. Vilka dörrar och lås som ursprungligen satt i just de husen har vi inte hittat någon källa om, så den här texten handlar om funkisdörren i allmänhet. Titta alltid på din egen dörr innan du drar slutsatser.
De flesta funkisdörrar är släta dörrar med en ram av trä och en fyllning som täcks av skivmaterial eller fanér på båda sidor. Ytterdörrar fick ofta ett glasparti, antingen ett liggande band, ett runt "skeppsfönster" eller en lodrät smal ruta vid sidan av handtaget. Dörrbladet är tunnare och lättare än på många senare ytterdörrar.
Det får betydelse när man vill byta eller komplettera låset. Ett tunt dörrblad ger mindre plats att fräsa ur för en modern låskista, och den smala ramen runt glaspartiet tål inte hur mycket ingrepp som helst.
På en funkisdörr sitter låset i dag nästan alltid infällt i dörrbladet, men i äldre hus och på enklare dörrar finns fortfarande utanpåliggande lås kvar. På äldre lås satt låshuset ofta utanpå dörrens insida, och det är något man ibland hittar på förråds- och källardörrar i hus från den här tiden.
Handtagen är typiska för epoken: raka eller lätt böjda, gärna med rund eller avlång skylt. Materialet är oftast mässing, men zink har blivit ett vanligt billigare alternativ, så en förnicklad yta kan dölja vilket som helst av dem. Vill du veta vad du har, titta på ett ställe där ytan är sliten. Mässing blir gulaktig under, zink grå.
Slutblecket, stålplattan på karmen som låset går emot, är en detalj som ofta har bytts. Det skyddar karmen mot nötning och gör det svårare att bryta upp dörren, så ett slitet eller felmonterat bleck är värt att se över även om resten av dörren får vara orörd.
Många funkisdörrar har redan fått ett nytt lås monterat ovanför eller under det gamla. Det är inte konstigt, men resultatet blir lätt rörigt med flera hål, skyltar och halvt igenspacklade urtag. Några råd om du står inför ett byte:
Plan- och bygglagen säger att ändringar av en byggnad ska göras varsamt och ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag. En funkisdörr kan vara ett sådant karaktärsdrag, särskilt i ett område med sammanhållen bebyggelse. Det betyder inte att du inte får byta lås, men att det är klokt att göra det på ett sätt som syns så lite som möjligt. Läs mer i artikeln om kulturhistoriskt värdefulla hus.
Funkisdörren är enkel men inte robust på samma sätt som en modern säkerhetsdörr. Det går att göra den både trygg och fin, men det kräver att man mäter, planerar och tar vara på de originaldelar som finns kvar. Börja med att ta reda på vad du har: material i handtaget, vilken sorts lås som sitter i dag och hur karmen och slutblecket mår.